Hoppa till huvudinnehållet

Borgs bankskatt slår mot jobben

Det är lätt att få intrycket att alliansen vill straffbeskatta lokala banker och banker med lokalkontor som möter kunderna öga mot öga, skriver FTF, FInansförbundet och LF AB i en gemensam debattartikel i Dagens industri i dag.

Här är debattartikeln i sin helhet:

I samband med regeringens budgetförhandlingar på Harpsund aviserade finansminister Anders Borg att regeringen vill lägga förslag om högre sociala avgifter för anställda i bank- och försäkringsbranschen. Syftet är att belägga denna del av näringslivet med högre skatt. Förslaget från finansministern, som återfinns i alliansens valmanifest, är feltänkt och riskerar att få allvarliga konsekvenser om det genomförs.

Många uppmärksammade att näringsminister Annie Lööf svarade ”Jag vet inte” på frågan om den nya bankskattens effekter för de anställda i finanssektorn när hon fick frågan i SVT:s utfrågning nyligen. Ett korrekt svar är att en bankskatt som läggs på de sociala avgifterna gör det dyrare att anställa och skapar drivkrafter att minska personalen i banker och försäkringsbolag. Färre anställda, helt enkelt.

Svaret på frågan Lööf fick i SVT borde vara uppenbart för regeringens ministrar. Det är genom sänkta sociala avgifter för ungdomar som alliansregeringen har försökt att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten. Om sänkta sociala avgifter för en grupp väntas leda till fler anställda bör höjda sociala avgifter i en annan grupp leda till färre anställda. Detta var vad som skedde i Danmark när en liknande skatt infördes där.

Färre bank- och finansanställda innebär mer av bankaffärer via internet och telefon och färre personliga möten. Det innebär en sämre tillgänglighet för kunder som önskar träffa bankens personal snarare än att utföra bankärenden på telefon eller internet. En sådan bristande tillgänglighet behöver inte märkas så mycket i storstäderna, men på mindre orter kan effekten bli avsevärd. En sämre tillgänglighet till bankernas rådgivare kommer sannolikt av många kunder att upplevas som sämre kvalitet. Hur går det ihop med regeringens ambition att stärka konsumentskyddet?

Till saken hör att regeringen redan i våras föreslog en annan skatt som slår mot banker utanför storstäderna. Regeringen vill avskaffa gruppregistrering för moms vilket innebär att lokala sparbanker och regionala länsförsäkringsbolag får betala högre moms än storbankerna. Tillsammans med den dansk-inspirerade skatten i form av högre sociala avgifter blir bördan för banker på landsbygden avsevärd.

Det är lätt att få intrycket att alliansen vill straffbeskatta lokala banker och banker med lokalkontor som möter kunderna öga mot öga. Det vore en olycklig utveckling. Det personliga mötet med en bank- eller försäkringskund är viktigt – inte minst för att minska risken för att hushållen överbelånar sig. Staten bör inte gynna eller missgynna vissa organisationsformer eller affärsmodeller framför andra på en konkurrensutsatt marknad.

Vår utgångspunkt är att finansbranschen, i likhet med andra sektorer av näringslivet, ska bidra till välfärd och gemensamma åtaganden i vårt land. Men skatteuttaget måste vara utformat så att det inte missgynnar vissa företag i branschen framför andra eller slår mot anställda i banker och försäkringsbolag. Regeringen bör inte utforma skatter som driver fram färre anställda eller gynnar visa företag framför andra. 

Sten Dunér, vd Länsförsäkringar AB
Anders Johansson, ordförande FTF – facket för försäkring och finans
Ulrika Boëthius
, ordförande Finansförbundet

 

Senast uppdaterad: