Hoppa till huvudinnehållet

Allmän pension

Den allmänna pensionen betalas ut av Pensionsmyndigheten och bygger på de inkomster du har haft under hela livet.

I allmän pension ingår både inkomst- och premiepension, samt tilläggspension och garantipension.

Inkomstpension och premiepension

När du arbetar betalas det varje månad in en avgift motsvarande 18,5 procent av din lön, till det statliga pensionssystemet. 16 procent går till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen. Inkomstpension är den större delen av din allmänna pension. Premiepension är den mindre delen, som du själv bestämmer hur den ska placeras.

Den allmänna pensionen tjänas in på alla skattepliktiga inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp (motsvarar en månadslön på ungefär 39 063  kronor år 2018). Har du en högre lön än så, betalas det inget till den allmänna pensionen för de delar av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp.

Alla förvärvsinkomster och ersättningar från social- och arbetslöshetsförsäkringar ger pensionsrätt. Någon nedre eller övre åldersgräns för intjänande av allmän pension finns inte. Du fortsätter alltså att tjäna ihop till din allmänna pension om du fortsätter att jobba sedan du fyllt 65 år.

Avgiften på 16 procent som du betalar bokförs på ditt inkomstpensionskonto, men används för att betala för pensionen för dagens pensionärer. Din premiepensionsavgift på 2,5 procent kan du däremot själv bestämma över.

Dessa pengar kan du placera i olika fonder hos Pensionsmyndigheten. Gör du inget val, står pengarna kvar i statens förvalsalternativ AP7 Såfa. Premiepensionspengar som betalas in tidigt i livet är ”mer värda”, eftersom de har längre tid på sig att växa och förräntas.

Nytt och gammalt pensionssystem

Ditt födelseår avgör om du får pension från det nya eller gamla pensionssystemet. Är du född 1954 och senare omfattas du helt av det nya pensionssystemet där livsinkomsten är avgörande för pensionens storlek. De viktigaste faktorerna för din pensions storlek är hur länge du arbetar och hur hög inkomst du har haft. Är du född  1953 och tidigare får du både inkomstpension från det nya pensionssystemet, och tilläggspension från det gamla systemet (som bestod av folkpension och ATP). I det gamla systemet blev pensionen 60 procent av de 15 åren med bästa lön, om man hade jobbat i 30 år.

Hur stor blir den allmänna pensionen?

Hur stor pensionen blir beror på hur mycket du har jobbat och hur stor lön du har haft. På de inbetalda pensionspengarna får du också en slags ränta, som bestäms av den generella löneutvecklingen i Sverige. Värdet på pensionspengarna skrivs upp i samma takt som löneutvecklingen. Men går det dåligt för den svenska ekonomin, blir pensionerna lägre. Det är det som kallas för att bromsen slår till.

Faktorer som påverkar den allmänna pensionens storlek:

  • Hur länge du har arbetat.
  • Hur höga inkomster du har haft.
  • Vid vilken ålder du går i pension.
  • Den beräknade medellivslängden för just din årskull, när du går i pension.
  • Hur du har placerat premiepensionen.
  • Tillväxten i samhället.

Dina ihoptjänade pensionspengar ska räcka till din pension livet ut. För att få fram storleken på din pension, tittar Pensionsmynidgheten  på en prognos över den förväntade medellivslängden för din årskull. På så vis får man fram ett delningstal, som ditt ihoptjänade pensionskapital delas med. Den summan delas sedan med tolv, och så stor blir dina månatliga pensionsutbetalningar det första året.

Fortsätter du att jobba sedan du fyllt 65 år, ska dina pensionspengar räcka under färre år, och pensionen blir då högre. Vill du däremot gå i pension innan du fylt 65 år blir pensionen lägre, eftersom den ihoptjänade pensionen ska räcka under fler år. En prognos på din framtida pension kan du få genom att gå in på Minpension.se.