Svagt skydd för whistleblowers när IDD införs i Sverige

I veckan avslutades remissrundan för Finansdepartementets förslag om hur EU:s nya regler för distribution av försäkringar, IDD, ska genomföras i Sverige. FTF ställer sig kritiska till tidplanen och vill se starkare skydd för whistleblowers.

Det var i januari 2016 som EU-institutionerna beslutade att införa ett nytt direktiv med skärpta regler för försäkringsdistribution. Det nya direktivet IDD ersätter försäkringsfömedlningsdirektivet och omfattar både försäkringsförmedlare och försäkringsbolag.

Genom bland annat nya regler för kontroll av kompetens och fortbildning, lämplighetsprövning, uppföljnings- och ersättningsmodeller, ska IDD minska intressekonflikterna mellan konsumenter och distributörer och stärka konsumentskyddet.

Snäv tidplan

Förslaget om hur IDD ska genomföras i Sverige har mött kritik från många håll i försäkringsbranschen. Organisationen Svensk försäkring kritiserar bland annat tidplanen och skriver att försäkringsföretagen behöver minst ett års anpassningstid efter att regleringen offentliggjorts nationellt och på EU-nivå. FTFs strategiska rådgivare Jimmy Johnsson håller med: 

- De nya reglerna ska genomföras i Sverige senast den 23 februari 2018. Det är en väldigt snäv tidplan för ett så här omfattande regelverk. Ska försäkringsbranschen kunna genomföra IDD på ett bra sätt behövs mer tid, säger Jimmy Johnsson.

Otillräckligt skydd för whistleblowers

Förslaget innehåller också ett stärkt skydd mot repressalier för anställda som  anmäler missförhållanden på jobbet, så kallade whistleblowers. FTF påpekar i sitt remissvar att skyddet borde stärkas ytterligare för att nå upp till direktivets mål.  

I förslaget hänvisar Finansdepartementet nämligen till en utarbetad praxis som innebär att anställda först ska anmäla missförhållanden internt innan man går vidare och uppmärksammar till exempel en myndighet.

- Att man först måste anmäla internt och inte kan gå direkt till en myndighet tror vi kan avskräcka från att anmäla. Det vore väldigt olyckligt om missförhållanden som kunde anmälts om det funnits ett bättre skydd istället förblir oanmälda, säger Jimmy Johnsson.

FTF kritiserar också förslagets snäva definition av vad repressalier är. Enligt förslaget skulle repressalier i praktiken vara uppsägning eller omplacering. Där missar man många andra typer av repressalier, som till exempel orättvist låg löneutveckling.

Läs hela FTFs remissvar här 


  • Råd och juridisk hjälp om du får problem på jobbet 
  • En av Sveriges bästa inkomstförsäkringar
  • Lönestatistik för hela försäkringsbranschen
Jag vill bli medlemJag vill veta mer

Kontakta oss

08-791 17 00

ftf@ftf.se

Måndag-fredag
09.00-11.00, 12.00-16.00